Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv.
Den här veckan har varit så otroligt jobbig för mig..
Måste skriva av mig.

De är snälla emot mig här, men på något vis så stör jag mig så otroligt mycket.
Alla småsaker har gjort mig så sjukt less.
Jag vet inte om det är höstdepression, hemlängtan
eller att jag bara känner att Tyskland suger musten ur mig..
Går runt med en klump i halsen hela tiden.

När vet man vart gränsen går,
hur länge man ska bita ihop, och se om det blir bättre?
Vart går gränsen för att veta när man stått ut så det räcker,
och det är dags att slänga in handduken och åka hem..

Det jävliga är att jag hade inte förväntat mig det här. Alls.
Visste att jag skulle sakna Sverige en del, men kom igen..
Det här är urlöjligt.

Vet inte om det är bra eller dåligt att jag inte har något göra där hemma.
Vet att jag inte kommer få jobb så snabbt,
och jag kan inte hoppa på någon studie.
Det enda jag skulle kunna göra hemma är att sitta och stirra i väggen,
kalla mig för arbetssökande och vara luspank.
Här har jag så sjukt många chanser -
jag bor mitt i europa, har redan träffat flera godingar, och vet att det finns fler.
Jag har fått tyskakurser betalda, jag utvecklas och testas dagligen,
och får mycket att fundera på som gäller min egna framtid.

Jag vet inte hur många veckor jag ska ge det.
Jag vet inte om jag ska berätta det här för familjen,
och vet framförallt inte vad jag skulle säga till dem.
Önskar att jag kunde återgå till att ha det som förut,
och känna att jag har det bästa av två världar.

Jag kommer ge det lite tid, och känna efter hur det känns.
Förhoppningsvis släpper den här skiten.
Förhoppningsvis slutar jag gnälla på detta i-landsproblem,
och inser att jag har det sjukt bra här.
Jag vet att jag inte skulle vara nöjd med mig själv om jag inte klarade av det här.
Hur svårt kan det vara?